Kvanta...

Ateljé Living Room/
MilkRiverUniversity.se

http://www.akterkastellet.jerrylinder.se/
Moffas@Spray.se
+ 46 0707  534 539 


Det drog en våg genom världen...

Om du tar en tidning, gärna en stor tidning som en gammaldags Dagens Nyheter. Klipper bort en centimeterbred remsa och lägger den på vaxduken på bordet. Ytan skall vara lite kärv.
Så skjuter du remsan framåt, inte drar, skall du finna att remsan veckar sig, den blir vågig och man kan avskilja de enskilda vågorna. Där har du kvanta.

På snarligt sätt rör sig en orm fram genom sanden. Vore det en glättig yta skulle den få svårt att ringla fram på den plana ytan.

I sjön rör sig ormen nästan som fisken i vattnet. Nej det var en överdrift, den rör sig likt en meander, som hela floder rör sig i naturen.

Vattenytan på en sjö har en ytspänning som gör att den blir hård i viss mån; det känns då man gör magplask.

Men hur kommer en energiyttring att röra sig i luft? Det finns något som heter korioliskrafter.
Det är krafter som rör om i lufthavet. Molnen är inte likformiga, vissa partier sticker ut mer än andra och vindarna tar tag i dessa formationer och får hela molnpartierna att rotera.

Detta händer också genom gravitationen som verkar på jordklotet. Kan inte det där riktigt, men ett är säkert att det inte är för intet som ett flygplan eller en båt har propeller.

Det uppstår virvlar, och ibland kan det bildas virvlar i en bäck som står där dag efter dag så länge det flyter vatten där.

När min vän Ingvar Åstrand förevisade sina tankar om det elektromagnetiska energiflödets rörelse från källan till betraktaren ritade han upp det på ett plant papper i två dimensioner; men han hade även en stor spiral med sig som var färgad i regnbågens alla färger.

Ingetdera visar exakt hur rörelsen ser ut, men jag kan ana att den tar sig fram genom det kraftfält som bildas av alla andra energistrålar som finns i närheten, på ett sofistikerat sätt så att forskare kring Einstein och Bohr kunde urskilja dels vågor och dels partiklar.

Man har länge betraktat ljuset som både och, men inte förstått hur det egentligen funkar.

Jag tror att det beror på att man använder olika verktyg för att undersöka ljuset, och att dessa ännu inte är fina nog urskilja den adekvata rörelsen. Ta min bild av en atom där elektroner och protoner är olika former av samma sak. Inne i boet är de en enad massa, och på språng ut till olika befattningar i samhällslivet blir det en våg av varje resa bort och hem, morgon och kväll.

Jag bara leker med tanken, hur skulle lilla jag kunna ha trovärdiga tankar om dessa vetenskapliga gåtor, jag som inte har passerat någon professors medvetande; eller är det på grund därav?

Om vi tänker oss att rörelsen fortplantar sig på en kurva som är snarlik den vi har i den gyllene spiralen, men i fyra dimensioner (den fjärde är rörelsen), och att den ömsom utvidgas och ömsom trycks ihop, som ett hjärta, samtidigt som den ändrar riktning när den far genom "nålsögat, så får vi fram ett rörelsechema som liknar en långkullebytta med skruv. I skruven vänder massan ett antal  grader, och då får det bli ett simhopp.

Gämför med mina tankar om jordens resa runt solen, som i sig gör en resa runt vintergatan, som i sig gör en resa o.s.v.. Vart är vi på väg? som det heter i programmet På spåret.

Enligt Ingvar sker en förlängning av vågen, samtidigt som frekvensen minskar. Hasigheten i vågen förblir densamma under hela resans gång genom att förhållandet mellan frekvens och våg förblir konstant; C (ljusets hastighet). Vågorna töms på energi under resans gång.

Vågförlängningen är också konstant, det vill säga att vågen utefter medellinjen förlängs med just det belopp som Plankt upptäckte, alltså 6.26 gånnger 10 upphöjt till - 34, ett otroligt litet tal, men så handlar det också om otroligt långa sträckor i rymden.

Egentligen rör det sig om matematikens ränta på ränta, där konstanten e är en viktig faktor. Det är den mest produktive matematikern, Leonard Euler, som dyker upp igen, han var verksam i Ryssland, och skrev en gång en rolig berättelse om matematik till en prinsessa. Han skrev boken som en dialog mellan två personer, och där har du modellen till dialogen mellan Moffa och hans Kamrer i företaget Moffa&Co...

Världen förändrades på några få år efter det Einstein och Bohr fått sina respektive arbetslag att enas kring varsin guru, men sams blev de aldrig om hur världen är funtad.

Min egen ambition är att ena allt som enas kan. Jag tror ändå att det finns nog med olösta gåtor för att livet skall vara värt att leva.

Hur var det nu med den där gralen som riddarna runt runda bordet sökte efter?

I ett kontrakt som herr och fru Larsson har i sitt arkiv, finns formuleringen Godsägaren, Verkställande direktören och Riddaren Hildemar Lidholm. Tänk att en dag få titeln Riddare av Nordstjärneordern lagd till Moffas eftermäle...kul va, vad tror du Rumpnissarna skulle säga då?